Eftersom jag tappat bort mitt schema från Puebla kan jag för tillfället inte blogga om den vecka. Ska söka reda på det föra kunna berätta vilka skojigheter vi gjorde. Denna vecka har nog varit den mest fullspäckade hittills under dom första tre månaderna med UWP men är man i en av världens största städer ska det väl vara rätt fullspäckat för att man ska hinna med så mycket som möjligt. Jag och min rommie Lindsey från USA har bott i en super trevlig familj med tre barn i åldrarna 16-20. Barnen, speciellt mellan tjejen Chirstina, 18, pratade engelska. Mor och far i huset förstod en del men pratade inte alls själva. Tyvärr så var dom av sorten prata på så mycke –som-möjligt-på-spanska-kanske-hon-förstår-något… men nej, spelar ingen roll hur mycket, snabbt eller tydligt dom pratar, jag förstår iaf inte mer än några få ord här och där.

Tisdag var första dag i Mexico city. Tog oss en halv timme att komma till bussen som sedan tog ca. 1h på sig att ta oss till national parken Xochitla var vi har hållit hus varje dag och var vi hade vår show.
Tisdagen var vår första dag med två BTS (mini shower med ca. 30 personer från gruppen). Första BTS:en hade vi i Xochitla för personalen där och så blev vi filmade men jag är inte riktigt säker på varför… tror det var för tv. Andra BTS:en var vi en skola, högstadieålders ungar. Båda BTS:erna gick helt bra. Första var lite slö eftersom att det bara var ca. 30 i publiken och det kändes som om allt ljud försvann eftersom att vi var i en super stor park… andra gick bättre och vi tog energin från publiken och gjorde vårt bästa av det! Efteråt var det helt sjukt med foton och autografer. Hade tänkt räkna hur många som kom fram och frågade ”can I take a picture with you”. Jag tappade räkningen vid 25 och det var ungefär halvvägs…
Tillbaka efter BTS:en vid skolan hade vi förberedelse för UWP:s tredje och största cultur fair. Alla länder hade fått något från ambassaderna i Mexiko. Jag hade fått en del planscher på snö och skog från Finland samt broschyrer om lite ditt och datt om Finland.

Onsdagen började med sista förberedelserna inför culture fair och så drog det igång. Närmare 1500 skolelever mellan 14 och 18 besökte oss. Dom hade alla fått ett ”pass” när dom kom in på området och vid varje lands bord fick dom en stämpel som bevisade att dom varit där. Hade man alla stämplar hände något men jag fick aldrig riktigt på klart vad.
Efter några timmas berättande för elever var Finland är, att vi pratar både finska och svenska, att huvudstaden heter Helsinki, att vi har euro osv var det dags för veckans tredje BTS. Har varken något att klaga på eller skryta över. Var en BTS i mängden helt enkelt. Gick helt bra men pjaa.. har inte så mycket att berätta.

På torsdagen hade vi regional learning som vi har i mer eller mindre varje stad för att lära oss något om varje ställe vi besöker. Först hade vi en guidad rundtur i centrum var vi bland annat fick reda på att Mexico City är byggt på en sjö och håller delvis på att sjunka. Ett hus vi gick för bi har sjunkit så mycket ner under marken så det som en gång varit fönster var nu i dörr nivå.
När vi traskat färdigt runt gamla byggnader och fina kyrkor tog vi metron till en restaurang som sponsra vår mat för dagen. Smaskens! När alla var mätta och belåtna hoppade vi in i våra bussar, bussade i två timmar och hoppade ut framför världens tredje största pyramid. Sol pyramiden. Grupp foto framför pyramiden och sedan ca. 2h att spendera som vi villa. Jag gjorde som majoriteten av gruppen och traskade dom 245 branta trappstegen till toppen. Wow vilken utsikt och härlig känsla när man äntligen var uppe. Blev fotat en hel del från toppen men min kamera är för tillfället utan batterier så jag kan inte sätta in något på datorn förrän det är åtgärdat…
Närmare 3h i buss hem igen, sov hela vägen och har inte vetat om denna värld. Fredagen började med set up. Andra set up som en inter. Roligt och spännande. Det är en helt ny utmaning att försöka se/veta vad som ska göras och dela ut uppgifter åt folk som bara står och slappar. Har fortfarande inte på klart i vilken ordning saker och ting ska göras så jag måste hela tiden kolla upp med Anthony. När scenen var klar uppsatt hade vi education innan en del av oss hoppade in i en buss för veckans fjärde BTS som vi hade i ett köpcentrum. Även denna BTS gick helt bra. Roligaste med hela mini showen var Ronja (Tyskland) och Jessica (USA) som åkte upp och ner i en glashiss vi hade rakt framför scenen. Varje gång dom kom ner/åkte upp ändrade dom min/sätt att stå. Vi på scen hade pinsamt svårt att hålla oss för skratt stundvis. Men vi såg ju iaf glada ut. När BTS:en var över åkte jag som ljusintern, två ljusassistenter och technicalstaff tillbaka till Xochitla för att fokusera ljuset inför nästa dags show. Lättare att göra det när det är mörkt ute och man faktiskt ser lamporna. Xochitla har ett litet hotell/vandrar hem i parken var vi sov men innan vi kröp till sängs smög vi alla ut för att stjäla varsin trehjuling (som man annars fick hyra) för att cykla omkring en stund i parken. Nämnde jag att parken var ENORMT stor? Det var den iaf. Typiskt nog kom några vakter när vi latchade runt på parkeringen men dom var snälla bara sade åt oss att det var för sent och att det var dags att sova. Lite roligt med hela grejen är ju också att det var äldsta personen i technicalcrew som fick idén att vi skulle göra hela kuppen. Lördag började med hotellfrukost, inte helt fel, och fortsatte med en bra överraskning – ca. 3h ledigt att spendera hur vi ville i parken innan träningarna för kvällens show startade. Jag tog tillfället i akt och skypade lite med hemmafolk, lärde mig mer om scenlamporna och bara drichade en stund. Dagens träningar blev lite småspännande/dramatiska. Egentligen var träningarna slut och en grupp ungdomar från Mexico city som har en förening jag inte minns vad hette men som har samma grund som UWP (sjunga, dansa och sprida budskap om att man tillsammans kan göra världen till en bättre plats om inte för alla men iaf för en person) ville ha ett gruppfoto med oss. Dom kom upp på scenen och precis när alla var på plats och bilden kan tas märker vi hur golvet plötsligt försvinner under oss och en del av scenen rasar ihop. Tack och lov hade alla reflexerna i skick och hann undan för att inte falla ner och skada sig. Ingen skadade alltså sig, en del, speciellt dom som hade suttit ner precis var golvet sjönk undan, var lite små chockade men inget värre.
Scenen fixades och höll showen igenom. Showen var den sista i Mexiko och sista förrän 15.12 som ”riktig UWP show”. Alla shower i Europa kommer vara annorlunda eftersom att vi samarbetar med Vattenfall och deras 100års firande.
4000-5000 personer i publiken med enorm energi. Underbar känsla att få stående ovationer av alla i publiken och bli inklappad för ett extra nummer! Sånt lever man länge på. Var inte första gången vi hade vårt extra nummer men aldrig förr har publiken stått upp och varit så ivriga.

När showen var slut stack alla Amerikaner, Kanadensare och Mexikaner hem för att sova några timmar innan deras resa till Europa började kl. 5 på morgonen. Alla Européer och Asiater lämnade för Strike. 12 var det avfärd hemåt och sömn inför en ledig dag.
Min lediga dag började med en fantastisk lång sovmorgon och fortsatte med lunch/middag ute på en fancy restaurang, bio, hem en vända och så ut på kaffe med min värdsyster, två andra uppies, en staff och deras värdbror. Jättebra kväll! Hem och packa, vaka till klockan 4 start mot bussen till flyget. Flyg Mexico City – New Jersy (ca. 4h som jag för tillfället sitter på), flyg New Jersy – Stockholm (ca.8½h), buss Stockholm – Luleå (ca. 10h) + lite väntanden här och där. Blir sammanlagt en närmare 30h lång resa.
När jag satt hemma och vakade anlände första gruppen till Stockholm, loggade in på internet och berättade snällt att bussarna vi åker med mellan Stockholm och Luleå har trådlöst internet i sig. Det gillas!
Sverige kommer att kännas som hemma i jämförelse med USA och Mexiko, första snön lär ska ha kommit i Luleå. Tidsskillnaden hem minskar med 7h, mamma och pappa kommer och hälsar på mig på onsdagen, jag kommer få Fazers blå och Airwaves tuggummi. Hurra för en massa bra saker! Nu ska jag sluta skriva och ställa mig i WC kön. Skriver om vecka i Puebla när jag hittat mitt schema så jag vet vad vi gjorde när.
Ha det bra hemma i Finland. Mamma, pappa ses snart!